Idag handlar om Noelle. När jag lämnat Minou på dagis - hon var jättepigg igår och skrek Anna Anna efter dagisfröken - så tog jag med Noelle, medicinbollen och en papperskasse med sondaggregat och åkte till Astrid Lindgrens.

Passade på att lämna tillbaks medicinbollen till sjukgymnasten (bollen är alldeles för stor för vår minimala lägenhet även om Minou skulle älska att sparka bollen genom vardagsrumsfönstret)

och visade upp Noelle för nutritionisten. Vi vägde henne och beundrade hennes hårman och så gav jag dem alla sondaggregat som blivit över efter att Noelle börjat äta på flaska istället för genom en slang i näsan.

Efter dessa nöjen, väntade vi på ögonkollen som vi egentligen var där för. Ögonläkaren kollade Noelles ögon med ficklampa och tittade hur hon följde med blicken. Slutsatsen är att hon skelar mer nu än när hon var 2 månader. Men det roliga (eller bra rättare sagt) är att när hon tittar åt höger använder hon vänster öga, och tvärtom. Det gör att hon slipper piratlapp över ögat. 

Hon har ett litet brytningsfel på ena ögat och kommer få glasögon längre fram när hon blir större. Hon kommer nog bli närsynt också men vem hade väntat sig nåt annat när hon är barn till två mullvadar. Både jag och J såg ruskigt dåligt innan vi lasrade oss och glömde bort att vi någonsin använt glasögon och linser.

Hade Minou hemma idag för hon är fortfarande förkyld och ev hängig efter vaccinationen. Tänkte göra slag i saken och lämna tillbaka sondpumpen vi fått låna.

Först var vi på öppna förskolan och där är det total stiltje! Alla barn skolas in och det var bara ett barn till förutom Minou och Noelle. Kul... Men jag fick kaffe och prata av mig åtminstone. Gick hem till lunch med en ylande Minou i vagnen "äääta, ääääta!" Hon höll på att hungra ihjäl men Noelle hon var så lugn som vanligt (jag märker att jag nästan inte skriver nåt om Noelle alls, men hon är lugnet själv och så nöjd med tillvaron)

Helt omöjligt att få henne att sova lunch efter, när Noelle låg och babblade på filten i köket "yster, yster" ropar Minou och pekar mot sovrumsdörren. Nejdå vi har inte glömt lillasyster, jag hämtar in henne och lägger henne i spjälsängen. Då blir det ju jätteintressant att syrran ligger där och pratar. Suck! Inget sovande och jag blir argare och argare. Ringer morsan men inget svar, ringer J som smsar "är det viktigt?"

Tillslut får vi nog allihop och packar ihop grejerna och tar vagnen bort till Huvudsta för pumpinlämning. Stannade till vid Statoil för att pumpa vagnen. En 10 minuter bort känner jag att vagnen vobblar och hjulet håller på att kränga av fälgen!

Tömde ur lite luft, oj det råkade bli lite väl lite luft i hjulet. Som tur är var Minou ändå på bra humör och Noelle låg och sov. Knata tillbaks till Statoil och fylla på LAGOM med luft denna gången. Tydligen hade jag fyllt över, tur att däcket inte exploderade.

Efter att jag lämnat pumpen gick vi till Solna C och kollade på kläder. Jag kom hem med ett par jeans till mig själv (nej jag provade dem inte, köpte bara på känn) tjock tröja och byxor till Minou, en jacka till Noelle. Kände mig som en kanonrutinerad tvåbarnsmorsa som vant kryssade med vagnen med två solskensungar i och en stor kasse på armen.

Sen att jeansen var för små (fast jag tog i i överkant) samma gällde Minous och Noelles tröjor, spelar mindre roll :-)

Idag fick Minou sin andra spruta av pneumokockvaccinet. Förra gången blev hon inte alls påverkad av det så jag var lätt i sinnet när vi gick till vårdcentralen. Hon lyckades bli förkyld på de fyra dagarna hon varit på dagis efter semestern men det var ingen fara enligt läkaren.

Denna gången fick hon sprutan i armen och hon grät, det har hon inte gjort på nån vaccination tidigare men det är ju övergående. Sen åkte vi hem till V och hälsade på. Det blev en hyfsat snabb visit och vi åkte hem lagom till lunch-sovet i vagnen. Då ropade Minou aj aj aj och pekade på armen och var jätteledsen. Till den grad att jag valde att åka pendeln istället för buss och rusa in på apoteket för att köpa alvedon, för att fortsätta rusandet till Ica Maxi och trycka in den i rumpan på henne. 

Sen var hon glad i hågen igen och ville "leta, leta" (leka) på gården hur länge som helst.

När vi var hos V så pratade vi lite om hennes vagn och jag för att slippa diskutera så sa jag att jag lånat dubbelvagnen av en kompis.

Lite osmart kom jag på senare, för hon läser troligen i bloggen och jag har ju skrivit att jag köpt den! Hmm, 32 årig tvåbarnsmamma som ljuger om såna struntsaker! Får nog krypa till korset och erkänna...

Fast jag tycker inte den var så värd så jag säljer den snabbast möjligt. Men nu har jag fått det ur systemet iaf :-)

Idag var det fisketävling ute i stugan. Inte så seriös tävling dock, men det är enda tillfället på året som vi får se farfars sida av släkten. Några av dem hade inte träffat Minou innan för de var inte med förra året (då var hon ju inte mer än 8 mån och sommaren innan fanns hon inte)

Minou charmade alla och stojade runt som en galning, jag fattar inte hur hon orkar - eller rättare sagt hur jag orkar ;-)

Tillbaka till tävlingen då, det är inte viktigt vem som vinner. Det viktigaste är vem som förlorar, i sann Lars Andersson-anda :-D

(alla killar i min sambos släkt heter Lars i förnamn och alla är väldigt ironiska och sarkastiska)

Min mobil är fullproppad med bilder, men jag får dem inte ur telefonen till datorn.... Ja, jag ska fixa!!!

Idag köpte jag en vagn på bredden! Vill komplettera den annars så perfekta Phil&Ted-vagnen som vi har, med en som Mini kan ligga bekvämt i. Nu när hon sitter i syskonsitsen så blir ju mycket sittande. Visserligen finns viloläget men det är långt ifrån liggande.

Sjukgymnasten sa ju tidigare att hon har svag rygg och jag vet inte hur det har utvecklats, så för att döva mitt dåliga samvete så har jag nu införskaffat en dubbelvagn som hon kan ligga i. Sen att jag måste vika ihop vagnen varje gång den ska in i barnvagnsrummet är en uppoffring jag får göra.

(sen var den rätt billig för att vara såpass ny)

Det höll på att bli en 05 Urban Jungle, men blev istället en 07 BabyTravel

Jag har inga bilder i bloggen just nu eftersom min mobil har fått bada och blåtanden strejkar. Det går att lösa på annat sätt, jag vet, men jag är för lat helt enkelt.

Lägger in bilderna i efterhand på J´s dator

Idag trängde vi ihop oss i mormors gamla Micra, jag , mormor, Amina och Minou (Noelle och mamma fick stanna i stugan för de fick inte plats)

Knappt vi andra heller, Minou satt helt spikrak i ryggen och fötterna nästan i skräddarställning i bilbarnstolen. Vagnen fick vi lämna hemma för den fick inte heller plats.

Vi åkte in till Fagersta för vi behövde handla lite och mormor och Amina behövde köpa lite underkläder. De blev ju kvar lite längre än de tänkt.

Det började med att Minou bajsade på sig redan under den första halvtimmen. Jag tänkte vara lite layback och avslappnad så jag struntade i skötväskan. Så jag fick springa in på Coop och köpa ett paket blöjor och sen in på toaletten där och byta på Minou. Mormor går i snigelfart så allt tog fem gånger längre tid än vanligt och Minou tröttnade på att gå långsamt och ville springa fram och tillbaka. Sen gick vi och fikade och Minou fick äta bananer och jag köpte en festis till henne. Allt hade ju tagit så lång tid så hon var jättehungrig också. Festisen kom hon på hur hon skulle få i sig, första gången hon dricker ur sugrör (vad jag vet iallafall...)

När jag lyfte upp henne höll hon armen runt min hals - och klämde till på festiskartongen - iskall festis nerför ryggraden på mig, en spännande känsla! Då kände jag att hon bajsat på sig igen! Det var bara att kånka iväg med henne till bilen IGEN för att hämta blöjorna IGEN och gå till biblioteket och byta på henne.

Mormor och Amina fick gå i förväg till Ica och börja handla.

En vagn är ett måste, spelar ingen roll hur bra Minou kan gå 

Så var namnfesten avklarad! Gick av stapeln kl 15 och nästan alla kunde komma (Annelie & Håkan stannade hemma, bebis kommer ju snart. Ps Tack för hoppgungan!)

Vi var 18 vuxna och lite småungar :-)

Hade beställt tårtor av samma tjej som gjorde tårtorna till Minous namnfest förra sommaren. De var supergoda och jättefina, det blev en sköldpaddstårta och en blomtårta.

Vi hade tur med vädret, inte ofta man nöjer sig med duggregn och mulet. Men med tanke på hur vädret har varit och kommer att vara så fick det duga. När de flesta åkt hem öste regnet ner och det blåste orkanvindar så partytältet nästan lyfte! Så med tanke på det så hade vi bra väder.

Fatta om vi hade vart tvungna att käka tårta och dricka kaffe, 18 pers i vår stuga på 26 kvm...

Noelle sov sig genom nästan hela namnfesten, men Minou var på topp och var sprallig. Hon trodde nog att festen var för henne, haha.

Eddie fick sin två-årspresent idag av oss. Han fick en läkarväska med stetoskop och en andningspryl som jag fick andas lustgas i på förlossningen. Han tyckte den var kul.

Några av grejorna Noelle fick var; långärmade bodysar, en kortärmad sparkdräkt med haklapp, en förvaringspryl att hänga på väggen (behövs hemma hos oss i vårt kompaktliving-boende 54,5 kvm) böcker, en nalle med ett dunkande hjärta som hon kan känna när hon kramar den, en dopsked mm. Den allra största presenten var rutschkanan av farmor och farfar. Jonas hittade den på Blocket och hämtade den för några veckor sedan. Den ser "riktig" ut, som att den borde finnas på en lekplats. Med aluminiumtrappa upp och ett tak och allt. Ska lägga in en bild så fort jag får tid!

Idag är min första dag på "barnfria semestern". Jonas åkte till stugan med tjejerna vid lunchtid och sedan dess har det varit tomt och tyst i lägenheten. De kommer hem först på onsdag. Jonas får hjälp av sin brorsa Andreas som är fadder åt Minou fram till på söndag, sen är Jonas solo med tjejerna fram till på onsdag.

Nu när jag är ledig ska jag sova, LÄSA (det har jag inte gjort sen Minous ankomst)och fixa här hemma. Jag har hunnit klippa mig, kolla lite i affärer i Sumpan centrum, städat hemma, färgat håret, handlat och joggat.
Ha ha, jag märker att jag får dra ner på tempot lite på min "semester".
Sen får jag nog se till att träffa lite folk också så jag inte går runt och skrotar helt själv.


Jag har ju folk att umgås med men det är så lätt att inte höra av sig helt enkelt.
Jag märker att jag behöver lite barnledigt några dygn i sträck. Detta är första gången som jag är barnledig på nästan två år. Jag längtar såklart redan efter alla tre (Jonas med ju) men det kan vara bra.
Det här är sista chansen för nästa helg är det namnfest för Noelle och sen börjar Jonas jobba och Minou börjar dagis igen. Då blir det bara en sovmorgon i veckan igen...