Här är bildbevis på hennes två framtänder. Kolla in gluggen!

Noelle har ju varit världens lättaste unge och gnäller aldrig i onödan så det är på tiden att hon blir lite "besvärlig".

Hon har inte varit nöjd med att leka på golvet för sig själv längre. Kryper efter oss och gnäller.

Hon ska sitta i knät, men är inte nöjd där heller, skruvar sig och ålar. På kvällarna somnar hon, men vaknar en timme senare och vill vara vaken 2-3 timmar.

Vi har gissat på tänder, förkylning, utvecklingsfas och en massa annat...

Jonas och Noelle

Ps Har även lagt in ett videoklipp på Noelle när hon äter själv. Finns som ett inlägg 15 dec, eller gå in under kategori "videoklipp" och ett när hon upptäcker glitter, under 12 dec!

Gammelmormor Liisa med Noelle och Minou

Amina, Minous moster, Minou med lidande blick (hon var ju tvungen att sitta still för fototagning) och jag.

Minou for runt i bubbelpoolen som en liten badboll, upp och ner i vattnet och vi fick skrika till henne "gååå, spring inte du kan trilla! Gååå nu"

Ändå trillade hon två gånger.

Tusenfotingen de fick i julklapp, gillar de båda två. Hjälptes åt att trycka på knapparna och bläddra på bilderna.

Och nu vet vi varför Noelle var så gnällig, hon är genomförkyld och Jonas är i det närmaste döende...

Jag har blivit skonad (om man kan kalla det för det när man får ta hand om allt hemma inklusive nattpass och gåupptidigtmedbarnen-passet *suck*stön*)

och Minou har bara lite rinnsnuva.

Jonas käkar Ipren och Alvedon omvartannat, sover och äter ingenting. Hoppas han hinner bli frisk så vi båda får lite julledigt i form av sovmorgon innan han börjar jobba igen.

Tjejerna leker med sina nya leksaker, de slåss båda om tusenfotingen, en grej som påminner lite om nallen Minou har. Man kan bläddra på bilderna och då hör man bildens ljud (bläddra grodbilden så hörs en groda osv), knappar att trycka på med olika sånger. Jättekul!

Tack för fina julkort! Lilla Mineas, Engla och Emilias, Lilla Jolines och Jakobs (som inte syns så mycket men fint kort med havet i bakgrunden).

Fick ett mms-julkort av Idas Valter som delar födelsedag med Minou, han sjunger TippTapp jättefint!

Efter frukostbuffén packade vi in det sista i bilen och styrde kosan mot Västerås igen där vi skulle fira jul.

Noelle somnade som väntat nästan på en gång, men vaknade alldeles för tidigt. Var gnällig hela vägen och det var svårt att veta om hon var trött, hungrig eller bara uttråkad.

Det fanns inte många ställen att stanna på, de flesta hade stängt och så skulle vi matcha Noelles matschema med Minous matschema. Det blev lite konstigt io m att hon vaknade alldeles för tidigt.

Stannade för utfodring och blöjbyte i Örebro.

När vi kom fram till Västerås var det julkäk på direkten och det var gott! Vi firade med farmor och farfar, farbror Andreas och gammelfarmor Sif. Efter en stund var det dags för tomte och farmors kompis man hade lovat vara tomte. Det kommer nog bara funka att han är tomte i år för hans dialekt avslöjar honom - han är norrman.

Minou hade pratat länge om att hon skulle krama tomte och det sista tomtesamtalen avslöjade hon att hon skulle pussa honom också!

Det blev ingen puss. Ingen kram heller, men hon grinade inte (så mycket), bara precis när han kommit in i hallen och han skar av passagen till alla trygga människor och hon stod ensam vid köket.

Men när han delade ut julklapparna tog hon emot dem och gav Noelle hennes julklappar. Det blev leksaker och kläder och när Noelle fick en docka i en babysitter blev Minou galen! Miin docka miin docka... Tur att Noelle är för liten för att bry sig, än så länge. Vill inte tänka på nästa jul ;-)

Passar på att tacka för alla fina julklappar!!!

Det var kul att vara nere i Borås igen och träffa min mamma och mormor och halvsyrran Amina på elva år.

Minou fullkomligt avgudar Amina och vägrar vara mer än 15 cm från henne.

Vi har bott på hotell och käkat frukostbuffé där. Allt har gått bra, Noelle har somnat och sovit hela natten. Då gör det inte så mycket att hon velat vara vaken nån timme på kvällen.

Morsan, mormor och Amina satt barnvakt igår när jag och Jonas gick ut och käkade tapas och sen gick på bio. Vi såg "skräckisen" Twilight, som verkligen inte var en skräckis. Skulle snarare kalla den för romantisk vampyraction. High-school-tjej blir kär i kille som visar sig vara vampyr (han ser ut som en vampyr, beter sig som en vampyr men ingen på skolan tror han är vampyr, hhmm). Han blir kär i henne också och den är som en fjortis-goth-film och alla sextonåringar vill ha en alldeles egen vampyrkille.

Innan vi gick ut, badade vi bubbelpool uppe på spa-avdelningen, jag, Jonas, Minou och Amina. De gånger vi badat bubbelpool där har det alltid varit tomt, samma den här gången. Minou såg ut som en röd kräfta efter en stund och hoppade ner i vattnet utan att fundera över om hon kunde simma eller ej (finns det nån åldersgräns på bubbelbadande?).

Nu äntligen fick jag tid att skriva. Nackdelen med att inte skriva inlägg ofta är att jag hinner glömma allt som hänt under tiden och alla roliga smågrejor som händer försvinner och kvar blir bara fakta som "klockan då och då", inte lika kul att läsa!

Packade bilen full med diverse julgrejor och barn och åkte hemifrån till Västerås för att fira farmors födelsedag, hon fick en fotoskrivarmaskin-grej där man kan ladda ner bilderna och sen fixa till dem och sen skriva ut på fotopapper! Såg ut som en liten läskmaskin, haha.

Efter att ungarna fått pyamas och välling så bar det av mot Borås. Allt gick bra och vi körde ner i ett sträck, jag sträckläste "Flyga drake", den är verkligen bra! När vi kom fram till Scandic klockan 23 ca, var det samma visa som förra gången och vi var inte förvånade - Jonas hade bokat hotellrum på nätet och klickat i att vi ville ha dubbelsäng, extrasäng och en spjälsäng. När vi kom in på rummet hade vi två enkelsängar!

Ner till receptionen igen och säga till, vi fick ett nytt rum som denna gången bestod av en bäddsoffa och två enkelsängar. Ringa ner till receptionen, ett nytt rum och receptionisten kom upp med en färdigbäddad spjälsäng. Tredje rummet bestod av en dubbelsäng, vi tog det rummet och hon sa att vi kunde lösa det hela imorgonbitti.

Noelle som fått en grej för sig, att somna snällt kl 19 för att vakna upp en timme senare, fräsch och utvilad vilja leka i en två, tre timmar till, lyckades vi faktiskt natta om i spjälsängen och Minou somnade också relativt lätt som ett kryss mitt i sängen.

Idag var vi allihop på ci-enheten för Noelles fjärde och sista inställning av ci-apparaten. Nästa gång vi ska dit är i slutet av januari på enmånadskontroll så nu ska vi tillbaka till vardagen igen om man kan säga så lagom till julhelgen :-)

Åkte hemifrån tidigt och när vi satt i bilen hände det! Minou började skrika konstigt och dreglade massor, sen kräktes hon. Hela jackan och bältet på bilbarnstolen. Hon kräktes två, tre gånger och sen var det bra. Insåg sen att det berodde på väldigt lite frukost med 10 ml alvedon som avslutning...

Ingen bra kombination. 

Hon ska ha Ipren och Alvedon dygnet runt såhär i början efter operationen även om hon verkar må bra. Jag vill inte att dosen ska sjunka så hon hinner känna att hon har ont, det är ju onödigt.

När vi kom fram till ci så fick hon ta på sig min tröja som blev en svart långklänning på henne, väldigt moderiktig! Hade lust att förklara för alla som tittade på hennes konstiga kläder vad som hänt, men det ska ju de skita i...

Hur som helst gick det bra för Noelle på hörseltestet och audionomen var jätteglad över resultaten. Tydligen så blir de långsamt bättre och man ska inte förvänta sig så mycket så här i början, men Noelles kurva ser ut som ett test som gjorts vid tremånaderskollen!

De höjde så vi har ytteligare en nivå att öka med, men det är aktuellt först efter julhelgen.

Efter kräket mådde Minou bra, båda tjejerna somnade i bilen på väg hem. Noelle sov mer än 2,5 timme så jag vet inte om ljudet är så tröttsamt eller om hon är på väg att bli sjuk igen (hon har varit strulig med sömnen, vaknat efter en timme och varit vaken länge efter det, gnällig osv).

Minou åt lite ris och fick nyponsoppa med glass till efterrätt men den lekte hon bara med. Sen blev det bad i baljan och Jonas tvättade bort ekg-plattorna som fortfarande satt kvar på bröstet på henne.

Nu är det snart dags för resan mot Borås som börjar på lördag fm, förbi farmor för att fira födelsedag sen raka vägen ner mot Borås på kvällningen efter pyamas och välling! 

Det var lite läskigt att komma in på uppvaket och se Minou i upplösningstillstånd med blod i ansiktet och på sjukhus-skjortan

Och så var det gjort!

Det gick bra att sätta på emlaplåsterna, hon lät dem sitta kvar så vi behövde inte ta på henne några vantar.

Det var lite annorlunda på avdelningen på Ks mot hur det gick till inför Noelles operation på Huddinge.

När vi kom in fanns ingen sköterska där, klockan gick och jag blev nervös att jag missförstått att vi skulle till avdelningen först. Jag ringde på mobilen och då kom de!

Vi fick inget rum utan de rullade ut Minous säng i korridoren, där skulle jag klä av henne allt utom blöjan. Jag frågade var jag skulle låsa in våra väskor och sköterskan såg helt oförstående ut. Jag förklarade lite bättre att jag menade våra väskor med grejer som vi skulle ha på avdelningen efter operationen. Hon såg fortfarande oförstående ut. Till sist trillade kronan ner och hon tog våra väskor och låste in dem nånstans för nu var det bråttom!

De rusade iväg med Minou i rullande sängen, Minou ropade efter mig och jag fick försöka hänga på. Hon ville se mig hela tiden men var inte orolig. Jag skojade med henne och sa att "vilken häftig säng som rullar, en sån har du inte hemma, osv".

Nere på narkosen fick Minou sitta i mitt knä när sköterskorna försökte sätta en infart i handryggen och hon började gråta när de höll fast henne. Hon kände inget men hon tyckte det var läskigt. Efter ett tag när de fortfarande inte var i närheten att lyckas sa jag åt dem att sluta. Hon fick medicinen i rumpan istället och det gick bättre.

En stund senare var Minou väldigt groggy och jag fattade ännu mindre än vanligt vad hon sa.

När jag fått på mig skyddskläder och mössa, vilket Minou tyckte var väldigt roligt, bar det av in på operationsrummet. Hon babblade på hela tiden och visade hur hon skulle andas i masken. När det var dags att andas i masken gick det bra så länge det inte var nån slang inkopplad i den. Hon ville inte när det väl var på riktigt. Till slut blev det lite brottningsmatch och jag försökte lugna henne och så somnade hon.

Operationen skulle ta ca en timme och de skulle ringa när hon var på uppvaket. Jag köpte en macka och drack kaffe och läste en bok så länge. Hade försäkerhetsskull satt mobilen på larm så jag inte skulle behöva kolla hela tiden vad klockan var. En kvart innan gick jag och hämtade Minous docka på avdelningen (vi skulle bo i ett rum med tre barn till med föräldrar) och satte mig precis utanför uppvaket.

När de ringde var jag där på mindre än en minut och det var tur för när jag kom in ser jag en sköterska sitter i Minous säng och håller fast henne för hon försöker slita sig loss och gråter och var förvirrad.

När hon fick syn på mig så räckte det att jag tog upp henne och kramade henne så lugnade hon ner sig. Jag fick lägga mig i sängen med Minou ovanpå och krama henne en stund innan hon kom till sans igen. Det var en syn att komma in och se Minou kämpa emot, blodig i ansiktet och på sjukhusskjortan...

Hon hade fått en infart i foten istället, men medan hon kämpade lyckades hon sparka ur den och det var synd ifall hon skulle behöva mer smärtstillande.

Jag ville inte att de skulle försöka sätta en ny medan hon var så uppjagad, men de satte på två emlaplåster på foten ifall det skulle behövas senare.

En timme senare var hon glad men trött och babblade på som vanligt. När vi kom upp på avdelningen ordnade vi vår hörna av rummet. Hon hade sin säng, jag en bäddsäng, det fanns en tv med svtB (barnkanalen) och hon fick hur mycket isglass hon ville, sa sköterskorna.

När vi gick ut till dagrummet (med lite mer leksaker och en julgran!) sa Minou "macka" och hon fick lite pyttipanna som hon hann äta upp halvvägs innan sköterskan insåg sitt misstag och gav Minou yoghurt istället.

Kall mat samma dag som operationen, skulle det vara, jag hade inte memorerat allt tyvärr.

Sen sov hon lunch i två timmar, Jonas skulle komma och hälsa på med Noelle senare för Minou började bli uttråkad, såpass pigg var hon!

När Jonas kom så hade vi hunnit prata med läkaren, han tittade på Minou och tyckte att vi kunde avvakta nån timme och sen åka hem om vi ville.

Det kändes helt okej så vi åkte hem allihop!