Idag hade vi 9 galna ungar i vår lägenhet (som faktiskt för första gången kändes lite trång!).

Klockan 14 satte galenskaperna igång! Först på plats var Ida. Tätt inpå kom Noel från Minous dagis, han var lite blyg men det släppte rätt fort. Innan han fått av sig (ytter)kläderna kom Julia.

Sen kom Engla och Eddie. Sen en stund senare dök även Lucas med familj upp. Oj, oj oj! De kutade runt och ropade och hojtade, sen blev det tårta och alla sjöng för Minou som blåste ut sina tre ljus på första försöket.

Lite kiv om vilka som skulle få hjärtan på sina tårtbitar

(Minou och mormor-morsan gjorde en gräddtårta med marsánkräm och drottningsylt. Ovanpå hade de rosa marsipanhjärtan som de tryckte ut med pepparkaksformar).

Hjärtanen var omåttligt populära!

Efter lite mer stoj och bus började det lida mot sitt slut och då blev det fiskdamm! Vi hängde upp ett blått lakan för sovrumsdörren och sedan fick de fiska med ett skohorn där vi knutit fast ett rött presentsnöre och ett järn-gardinsomtag som klädnypa (vi har inga klädnypor!)

Insåg lite försent att en järnsol med strålar som sticker ut kan vara rätt farlig att fiska med! Minou slängde över fiskelinan och Jonas fick "kroken" i ryggen som tur var!

Vi vuxna som såg skrattade hysteriskt, sen klämde Jonas fast påsar i nypan som alla barn fick med sig.

Jag hade köpt en godisask, en ask med russin, några ballonger och en badskumsfigur som man häller ner i badet.

Det gick rätt bra!

Jag och Jonas gifte oss i fredags!

Annelie och Jonas brorsa Andreas var intet ont anandes vittne, de fick veta när vi kom fram till Rissnes kommunhus. Minou, Noelle och Minea var också med. Det hela tog fem minuter och Annelie hade ett hårt jobb att hinna fota under ceremonin.

Igår hade vi "inflyttningsfest" för våra kompisar, hängde upp IsaForm tavlan vi köpt och avslöjade hemlisen i hallen när de kom :-)

(IsaForm har en internetbutik där man kan designa sin egna tavla, bestämma färg och text med hjälp av olika motiv. Vi valde en tavla med en tvättlina där det hänger olika kläder på och skrev Familjen Gröning på den)

Jonas beställde käk från Eriks restaurang Limone i Västerås, det blev kallskuret buffébord med sallad, tapenade, mozzarellaost av buffel och massa goda grejer.

De som var med på festen var Andreas, Annelie och Håkan, Kimmo och Danijela, Magnus och Charlotte, min kusin Linda och hennes Manne, Thulin och Macke (de är dock inget par ;-)

Strul med tunnelbanan var det igår också så Linda och Manne fick ett hårt jobb att försöka ta sig hit från Slussen. Det slutade med röda linjen till Bergshamra och taxi därifrån, de missade bussen med några sekunder.

Vi festade hårt och spelade hög musik och höll igång till kl 4 på morgonen. Då var störningsjouren här och hälsade på, men Danijela charmade killarna :-)

Tack allihop för att ni dök upp på vår fest och TAck till farmor och farfar som tagit hand om tjejerna så vi fick släppa loss :-)

PS Jonas och tjejerna bytte efternamn till Gröning, efter Jonas farmor. Så jag är alltså fru Gröning nu!

Igår gjorde "vi" två tårtor (mamma och mormor alltså) som blev jättefina!

En citronfromage/chokladtårta och en choklad/vaniljkräm/hallonsylttårta

Mamma, mormor och syrran Amina som kom i torsdags, och Jonas föräldrar och mormor.

Sen dök Macke med Eddie upp också så Minou fick fullt upp - ballongkrig med Eddie och farfar, det tog på krafterna :-)

Noelle var pigg och glad, jättesöt med tofs i håret och Nanou-klänning på sig.

När vi fotade kalaset använde vi digitalkameran så ni får hålla tillgodo med den enda bilden med Nanouklänningen från mobilen

Hon fick massor med presenter, böcker med teckenstöd (förutom bilderna finns illustrationer med tecken också) av farmor och farfar, mjukisdjur och kläder av mormor och gammelmormor, en jättefin vårjacka av gammelmorbror+ moster, mössa och vantar av Macke och Åsa, och massa andra fina grejor.

Det är redan onsdag eftermiddag! Veckan har gått jättefort, men samtidigt känns det som det var längesen vi var på öronkollen och den var ju i måndags :-)

Igår morse gick vi upp 5,30 gjorde oss iordning, tvättade en yrvaken Noelle på huvudet med desificeringsmedel och åkte till Huddinge sjukhus.

När vi kom fram till avdelningen blev vi visade vårt rum, de satte på henne emlakräm på händerna (bedövningskräm för droppet) och ett armband med namn och personnummer.

Sen fick vi sätta på henne en vit skjorta och ge henne nezeril, sen var det färd ner till operation!

De hade en stålspjälsäng på hjul åt henne, men vi fick bära henne hela vägen ner så hon inte skulle bli orolig.

Vid nersövningen var det bara en förälder som fick följa med och vi hade bestämt att J skulle göra det, så skulle jag sitta med henne på uppvaket efter operationen.

Jag väntade utanför och när J kom ut berättade han att Noelle skrikit som en galning för att de höll fast henne. Det gick inte att sätta dropp i nån av händerna så de fick testa med fötterna och där gick det tillsist.

Hon skrek och hostade upp slem sen fick hon andas lite syrgas och suga på nappen innan det blev dags för nedsövningsmasken och iväg.

Vi blev visade ett väntrum där vi kunde sitta, annars skulle de ringa när hon var klar. Enligt papperna skulle operationen ta ca 3 timmar så det skulle bli lagom om vi satte oss där lite innan 11 tänkte vi.

J ville åka till Ikea under tiden men det tyckte inte jag! Vi satt en stund uppe på vårat rum på avdelningen och drack kaffe och läste tidningar, och gick ner till väntrummet vid 10,45.

 Läste några tidningar till och klockan gick... Tillslut var kl 12,30 och flera föräldrar kom och gick med sina nyopererade barn. 

Jag var inte nervös först, men ju senare det blev desto mer funderade jag. Tänkte på sådana saker som att det tog sån tid för att de inte vet hur de ska förklara varför hon dog under operationen, tänkte att de hittat nåt konstigt i huvudet på henne och att det inte gick att operera, tänkte att hon redan rullats in på uppvaket och att de glömt säga till oss och nu låg hon och var vaken och hade ont och var ledsen.

Då gick jag och frågade en sköterska hur det gick och hon sa att hon var fortfarande på operation och att såna här operationer kan ta lite tid.

Jag och J passade på att äta lunch för vi hade tänkt att en av oss skulle köpa lunch och ta med upp till rummet på avdelningen när Noelle var färdig, så nu var vi hungriga!

Vi åt snabbt lite hamburgare och pommes och gick ner i väntrummet igen och väntade, och väntade och - väntade...

När klockan var 14,30 kom de och sa att hon var klar, jag flög upp ur soffan och J fick sitta kvar.

När jag kom in på uppvaket låg hon i spjälsängen och vände och vred på sig, gnällde med ögonen slutna och lät hes, som att hon skrikit mycket.

Hon fick en morfinspruta i droppet på foten och blev lugn igen.

Jag fick sätta mig i en stol och ha henne i knät, vågade knappt röra mig för att jag var rädd att råka dra henne i kateterslangen eller i sladden som mätte pulsen.

Hon såg förjäklig ut! Stort bandage över hela huvudet, extra vadderat vid vänsterörat och ansiktet var svullet och mosigt.

Efter en stund började hon gnälla igen och ålade sig nästan ur mitt grepp. Då fick hon en spruta till, ytterligare en till så somnade hon en stund.

Min rumpa hade somnat för längesen och jag satt och tittade på klockan hela tiden som råkade sitta precis ovanför en annans uppvakssäng och de trodde väl jag satt och stirrade på dem.

Sen kom en tjej inrullandes, efter en liten bytta med bebis i och slutligen en jättestolt pappa som log med hela ansiktet och sa hej hej! Då blev jag glad i hela kroppen. Ett kejsarnitt kanske?

När Noelle vaknade var hon inte ledsen, hon låg och tittade och sparkade med ena foten. Hon hade ingen blöja på sig eftersom hon hade en kateter och rumpan var jättevarm och svettig :-)

Då var det dags att rulla upp på avdelningen och klockan var då 17. Jag bar henne hela vägen upp och vi provade att ge henne en flaska med välling, men hon ville inte ha. Sen somnade hon i spjälsängen.

Jag passade på att äta på sjukhusrestaurangen medan J var kvar, besök tilläts fram till kl 19, sen skulle jag vara själv med Noelle fram till morgonen.

Hon vaknade vid kl 19,30 och var ledsen, då provade vi med välling igen och hon var jättehungrig! Åt hela flaskan som ingenting :-) Sköterskan på avdelningen tog av bandaget, så det bara var vadderingen vid örat kvar och sen hårnätet som höll allt på plats (eller skulle ha gjort, jag höll på med det där nätet hela kvällen ;-))

Hon var lite orolig resten av kvällen, hon fick alvedonsuppar och verkade trött. Men när jag lade henne i sängen blev hon ledsen och lugnade ner sig när jag stod och gungade henne. Men efter en stund började hon åla sig och ville loss, jag provade sängen igen och hon blev ledsen.

Så höll vi på till kl 22 ungefär då fick hon en flaska till som hon åt.

Tillsist somnade hon i min säng och jag fick flytta över henne i spjälsängen och det var inte lätt! Under kvällen hade hon somnat i mitt knä, för att vakna igen när jag lade henne i spjälsängen - tre gånger.

Men sen sov hon fram till kl 2,30 då fick hon alvedon, ny blöja och välling.

Hon somnade för att vakna igen kl 4, det var omöjligt att få henne att ligga under filten. Det var kallt i rummet och hon hade skjortan på sig och inget på benen. Tillsist fick hon komma in i min jättesmala säng igen och somnade. Då var kl 5,30 enligt smset jag skickade J.

Vi sov till kl 7,30 då vaknade Noelle igen. Jag hade inte vågat flytta över henne till spjälsängen så jag låg stel som en pinne med armen runt henen så hon inte skulle trilla ur sängen.

Men när J dök upp, inte så lång stund senare, så var jag rätt pigg ändå!

Dagen har gått bra, Noelle har inte haft ont, hon har ätit en halv burk till lunch och velat busa och leka. Gott tecken! 

Läkaren kom upp och sa att allt gott bra fast det tog lång tid, alla är ju inte likadana på insidan - speciellt inte småbarn. Hon hade kort gång i öronsnäckan så de fick ta en lite mindre storlek på henne. Han berättade att de gjort ett lite hål med ca 1 cm omkrets och jobbade genom det hålet i 5 timmar ungefär. Det låter inte så lätt!

Vi fick schemat på vilka datum och tider som vi ska ställa in den yttre delen av ci´t . Vi börjar om tre veckor och sen är det ti, to den veckan, och ti to veckan därpå, sedan är det klart! Då ska hon höra på vänsterörat!

De ställer inte in alla sensorer på en gång, det skulle bli för mycket intryck. De tar en i taget och sen allt på en gång i slutet.

Röntgen för att se att implantatet satt på plats blev kl 13,15. Det gick bättre än jag trott. J fick hålla Noelles ben och jag hennes armar. Sköterskorna höll still huvudet. Hon var lite ledsen men försökte inte åla sig loss. Det var över på några minuter och sen dags för hemfärd!

Nu är vi hemma, Noelle sover. Vi ska ge henne alvedon om hon har ont. Vi tar av kompresserna imorgon och sen ska stygnen hållas luftigt och torrt. Blir en utmaning att hålla Minou borta från Noelle. Minou kommer hem på lördag så vi har några dagar med bara Noelle att koncentrera oss på.

Allt har gått så bra och Noelle är glad och som vanligt igen!

Så var namnfesten avklarad! Gick av stapeln kl 15 och nästan alla kunde komma (Annelie & Håkan stannade hemma, bebis kommer ju snart. Ps Tack för hoppgungan!)

Vi var 18 vuxna och lite småungar :-)

Hade beställt tårtor av samma tjej som gjorde tårtorna till Minous namnfest förra sommaren. De var supergoda och jättefina, det blev en sköldpaddstårta och en blomtårta.

Vi hade tur med vädret, inte ofta man nöjer sig med duggregn och mulet. Men med tanke på hur vädret har varit och kommer att vara så fick det duga. När de flesta åkt hem öste regnet ner och det blåste orkanvindar så partytältet nästan lyfte! Så med tanke på det så hade vi bra väder.

Fatta om vi hade vart tvungna att käka tårta och dricka kaffe, 18 pers i vår stuga på 26 kvm...

Noelle sov sig genom nästan hela namnfesten, men Minou var på topp och var sprallig. Hon trodde nog att festen var för henne, haha.

Eddie fick sin två-årspresent idag av oss. Han fick en läkarväska med stetoskop och en andningspryl som jag fick andas lustgas i på förlossningen. Han tyckte den var kul.

Några av grejorna Noelle fick var; långärmade bodysar, en kortärmad sparkdräkt med haklapp, en förvaringspryl att hänga på väggen (behövs hemma hos oss i vårt kompaktliving-boende 54,5 kvm) böcker, en nalle med ett dunkande hjärta som hon kan känna när hon kramar den, en dopsked mm. Den allra största presenten var rutschkanan av farmor och farfar. Jonas hittade den på Blocket och hämtade den för några veckor sedan. Den ser "riktig" ut, som att den borde finnas på en lekplats. Med aluminiumtrappa upp och ett tak och allt. Ska lägga in en bild så fort jag får tid!

av fiskbulle666 | Ons 4 jun 21:55

Min mamma och mormor är här och hälsar på och det är jätteskönt att få prata av sig och få hjälp med det praktiska
Vi har varit och fikat på Gröna Stugan, varit i Solna C och köpt kläder till barnen, de följde med till gårdsfesten på Minous dagis igår.
vi hinner inte prata så mycket för det är så mycket att fixa hela tiden, hålla ordning på ungar och diska och tvätta och sånt... Men idag när vi satt på Solo så hade vi verkligen tid att prata! Hemma finns alltid nåt att göra och man sitter inte still, är man på cafe har man inget val

I måndags den 2a juli, skrattade Noelle för första gången!!!
Det var mamma som hörde det och jag trodde henne nästan inte
Idag på Solo skrattade hon igen, hon låg i vagnen och jag gick förbi, då skrattade hon!

av fiskbulle666 | Tors 1 maj 18:52

När jag var med Noelle på ögonkollen så gick det rätt så bra. Noelle fixerade blicken på de svartvita ränderna när hon förde skylten uppifrån och ner, nerifrån och upp.
När hon gjorde samma sak från sida till sida, vände Noelle på huvudet istället.
Ögonläkaren frågade om Noelle börjat le och jag sa att det var samma som förut.

Hon sa att det tyder på att hon kanske har Möbius syndrom och frågade om jag träffat neurologen än.
Jag sa att jag gjort det men att de inte sagt något alls.
Hon skulle ta kontakt med läkaren på neurologen ang Möbius.

När jag kom hem och läste om syndromet så är det mycket som stämmer!
Jag känner mig ganska säker på att det är vad Noelle har.

www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/Mobi.

mobius.sallsyntadiagnoser.nu/start.asp?sida=

av fiskbulle666 | Lör 23 feb 07:56

 

Bebisen var beräknad till 27/2 men bestämde sig för att komma ut 1 vecka tidigare istället.
Det blev en tjej, förlossningsberättelsen ligger på en egen blogg.
Vi har inte bestämt namn ännu så hon går under namnet Mini ett tag till