Idag var Minou och jag på inskrivning för hennes halsmandeloperation som blir av imorgon.

Sköterskan berättade hur det går till, sen fick vi träffa en läkare som tittade Minou i halsen, näsan och öronen. Lyssnade på hjärtat och lungor sen fick Minou ett klistermärke - hon tyckte det var väldigt lättförtjänt!

Efter det åkte vi ner tre våningar för att träffa Robban på narkosavdelningen. Robban är en docka som narkossköterskan väldigt pedagogiskt använder när de förklarar för barnen hur det går till med en nedsövning.

Hon var tyvärr lite för findetaljerad i beskrivningen så Minou tröttnade och började tugga på nedsövningsmasken istället.

Kändes bra att ha varit med om Noelles operation innan så jag visste på ett ungefär vad som väntade. Jag var inte med på nedsövningen då men Jonas berättade vad som hände.

Efter det var det en narkosläkare som ställde exakt samma frågor som sköterskorna på avdelningen och på narkosen gjort...

Kl 18 ikväll fick vi veta att vi ska vara inne på avdelningen kl 7,30. Bad ikväll och ingen mat efter kl 00. Emla-plåster på 1,5 timme innan nedsövningen.

Vi får gå upp tidigt allihop imorgon för Noelle ska till ci-enheten i Huddinge för sin tredje hörselinställning.

Jag är inte så nervös för imorgon.

Nu ska vi snart hämta barnen hos farmor och farfar i Västerås, gick upp för inte så längesen!

Igår hämtade de barnen på förmiddagen och jag och Jonas åkte till Täby och handlade lite, drack lite glögg hemma, gick till El Toro och käkade och drack Sangria. Det var tänkt att Andreas och Ronnie skulle följa med men Andreas hade jätteont i magen och stannade hemma.

Ronnie hade varit med Diapsalma och fixat ljudet på deras spelning i Norge och kom hem ganska sent, men skulle höra av sig när han vaknat. 

Vi bestämde att vi skulle gå på Bandits fest på RoQ, vid Odenplan. Bl a skulle Dead by April spela och de vet tom jag vilka det är, trots 2,5 år isolering med barn ;-) !

Ronnie ringde  när vi satt och åt, och han ville följa med så vi träffades Fridhemsplan. Kön var rätt lång, för vi kom dit lite för sent, men vi höll ut. Efter en dryg timme började Ronnie tröttna och då hade vi kommit lite mer än halvvägs. Han gick fram till vakterna och drog en rövare, rusade tillbaks och hämtade oss, så vips var vi inne! Haha, det lönar sig att känna folk i musikbranschen :-)

Dead by April hade tydligen spelat så tidigt som 21,30! Sopigt...

Men vi hade kul ändå, drack öl och stirrade på tonåringar - herregud vilka kläder de har nuförtiden!

En tjej hade ärmlöst fodral på sig och ett par tajt "byxor", det var mer så att hon misstagit dem för byxor, men de var halvgenomskinliga och såg ut som strumpbyxor istället och fick effekten att alla trodde hon tappat kjolen!

Sorgligt när hon tror att alla tittar för att hon är så läcker, och så kollar de för att hon ser halvt påklädd ut...

Jag tittade verkligen med "mamma-på-stan"-glasögonen, det är bara att inse, jag är mamma och är inte tjugo längre - och det är jag glad för!! :-)

I förmiddags ringde ett nummer jag inte kände igen på mobilen, det visar sig att jag kommer ha ett jobb i Solna i mars när jag börjar jobba!!! :-D

De har lyckats genomföra en förflyttning från mitt gamla jobb, hit till Solna istället. Min chef hade varit tvungen att ge någon annan sparken om jag kommit tillbaks dit, och jag vill ju inte ens vara där! Helst ville hon att jag skulle börja imorgon, men det funkar ju inte med Jonas jobb. I mars börjar jag alltså på heltid i tre månader till att börja med, sen förlängs tiden förhoppningsvis och att jag blir anställd där. 

I "värsta" fall så får jag gå tillbaks till gamla jobbet efter de månaderna men det tror inte chefen kommer hända.

Till råga på allt så berättade hon att hon vill att jag till största delen ska jobba med varuhanteringen och sen lite i kassan och lite på golvet. Det är precis vad jag vill göra, på gamla jobbet skulle jag inte få jobba mer med varorna än någon annan och de har dessutom skurit ner på varutiden.

Hon ska ändra rutinerna så jag får börja jobba kl 8 och jobba mellan må-fre. Behöver inte jobba helger om jag inte vill.

På mitt gamla jobb har de dragit ner tiden så alla börjar kl 10 utom en som plockar varor 15 min innan öppning. Allt för att personalen ska finnas på plats för kunderna. Men vad hjälper det om det inte finns några varor att köpa?

Vi gick till Minous dagis kl 15,30 för att titta på hennes luciafirande. De har övat och övat julsånger och det har vi märkt av hemma till den grad att vi inte behöver köpa någon julskiva.

Minou har gått runt och sjungit "tipp, tapp, tipp, tapp, ute ä mörkt å kallt", osv.

Det mer än duggregnade och jag var helt säker på att vi skulle vara inomhus, så Noelle fick ha klänning och strumpbyxor och jacka på sig. Eftersom det blev ute iallafall, så fick hon snällt sitta i vagnen under regnskyddet hela tiden, men det gick bra.

Luciatåget gick ut från avdelningen och in på gården, alla barnen vadade genom en jättepöl vid grinden så de fina lucialinnena var dygnsura halvägs upp vid knäna. Alla var jätteduktiga och sjöng och ingen grinade eller sprang till sina föräldrar. Minou skulle ha lucialinne och glitter som skärp och glitter i håret.

När hon kom ut hade hon lucialinne, tomteluva och någons annans ljus i handen :-)

Hemma fortsatte vi lusse-firandet

Jag som älskar att läsa böcker.

Sedan jag fick Minou har jag inte läst mycket, men har på senare tid kommit igång igen med det. Vet till och med när det började! När jag var med Minou på andningsenheten, och hade barnfritt i bäddsoffan, åt blandgodis och läste "Kärlek och stålull" - en bok som handlar om Lösset, som växer upp med sina två yngre systrar och sin utvecklingsstörda mamma.

Den är bra men hemsk. Tidigare skulle jag inte kunnat läsa en bok som var så sorglig (den slutar lyckligt men ändå) och till råga på allt handlar om barn som far illa!

Det verkar som att den värsta blödigheten börja avta :-)

Fick låna tillbaka "Växa och upptäcka världen" som vi haft stor nytta av vad gäller Minou. Den beskriver de olika tillväxtfaserna och vad som händer i huvudet på små barn. Mycket nyttigt att veta att barnen skriker, inte för att de vill bråka, utan för att de precis insett att mamma och pappa kan gå iväg! Noelle har varit en liten ängel, men nu var det dags att se vilken tillväxtfas som komma skall :-)

Sedan har jag läst "Curlingföräldrar och servicebarn", som tar upp olika uppfostringsmetoder och hur barn reagerar på dem. Jättebra tips och idéer och även tankeställare på barns reaktioner beroende på ålder...

När jag träffade tjejerna på El Toro pratade vi lite böcker och med deras rekommendationer (;-)) så gick jag på min barnlediga kväll till Akademibokhandeln med mitt tummade 100kronors-presentkort jag fick hösten -07 och köpte "Flyga drake" och Stieg H Larssons bok "Män som hatar kvinnor".

I kassan påminde den kvicktänkte kassörskan en trött och segtänkt tvåbarnsmor (mig alltså) om att man får den fjärde boken på köpet (hade köpt en doppresent-bok till Minea och Annelie också) och då rusade jag iväg och hämtade del två i Larsson-trilogin "Flickan som lekte med elden"

Sen gick jag till Solo och läste ut Katerina Janouchs bok "Sommarbarn" (om hennes uppväxt i Tjeckoslovakien och Sverige) som jag faktiskt hade högre förväntningar på efter boken "Anhörig" - den var bättre. Nu har jag läst ut alla böcker så jag kan börja på de nya inköpen, tjoho!

Idag var vi på ci-enheten redan till kl 8,30. Lämnade Minou så hon fick äta frukost på dagis och vi åt frukostmackorna i bilen på vägen till Huddinge.

De gjorde samma procedur idag som igår, kollade av med olika "pip" hur mycket hon uppfattade och var hennes smärtgräns ligger.

Vi kopplade på steg fyra igår eftermiddag och Noelle verkade ta det bra. Hon var lite gnällig och vet inte om det hade med ljudet, öroninflammationen att göra eller om hon helt enkelt var trött!

Talade om detta för ingenjörkillen och audiologtjejen, så nu har vi fått ytterligare två steg att jobba med. Förra steg fyra har blivit nedflyttat till steg två, så vi har två högre nivåer och ett lägre så vi kan sänka om det skulle vara för mycket för Noelle.

Sedan fick hon sin första portfölj! Där i ligger extradelar ifall något skulle gå sönder. Hon kan ju få tag på magnetplattan och börja suga på den osv, då är det bra att kunna byta ut delar och använda medan det andra är på lagning. Jag fick prova att byta batterier och skruva isär hela manicken. Jonas erkände att han skruvat isär den igår kväll!

Fick veta att de här yttre grejerna är värda 61 000 plus moms!

Skulle den gå sönder så det inte går att laga så får vi stå för 29 000 kr.

Hemförsäkringen täcker den som tur är, så vi behöver bara betala självrisken. Nu låter det inte så roligt längre att Minou kanske kastar ci´t i toaletten...

 

Efter inkoppling pratade vi lite dagisfrågor med kuratorn, som tipsade om "stimulanstimmar". Har tagit upp det med både Minous dagispersonal och dagiset på gården som verkar jättebra - ingen av de har hört talas om detta förut.

Det går ut på att Noelle ska kunna testa ett dagis 15 timmar i veckan och så ser vi hur hon klarar sig i dagismiljö. Vi ska kolla på ett hörseldagis i Sollentuna och sen funderar vi på Bävern (dagiset på gården) som vi även hade som förstaval till Minou.

Efter det var det träff med logopeden. Hon busade och lekte med Noelle och nu när man satt bredvid och verkligen fokuserade på hennes reaktioner (vilket jag faktiskt inte hinner göra när jag har båda hemma) så märkte vi att hon ropade när logopeden ville att hon skulle ropa, hon härmar grimaser och klappade gosedjuret när logopeden sa att hon skulle klappa!

Hon kan massor!

När jag hämtade Minou från dagis gick vi allihop till öppna förskolan Junibacken så vi skulle hinna till sångstunden nu när Noelle har sitt "nya öra". Noelle minglade med de andra barnen och Minou puttade de små barnen som försökte ta nån leksak från henne.

Första gången som jag skämdes för att hon är lite väl "konfliktintresserad". Hon är ju liten fortfarande och fattar inte bättre, men jag kommer ihåg hur jag själv tänkte när jag hade lilla miniMinou och såg de stora tvååringarna fara fram utan den minsta tanke på våra små guldklimpar som låg som fartbulor på golvet.