vi i vår familj har ingen framförhållning för fem öre! Ringde till Andreas och Jenny kl 10 i förmiddags och kollade läget, efter lunch åkte vi hem till dem och tjejerna fick sova i bilen. Det är en bit utanför V-ås och det tar ca 1,5 timme att ta sig dit, men det är värt varenda gång!

 Minou trivs som fisken i vattnet med Lukas (och hans leksaker), fika och alla djuren att klappa. Vi trivs med kaffe och alla bullar de bjuder på och sällskapet förstås!

Noelle trivs också rätt bra, fast hon grinar varenda gång katten smyger förbi eller hon tvingas konfrontera en höna.

Denna gången fastnade hon rejält för Andreas och vägrade släppa taget när vi skulle åka. Hon stortjöt och sträckte armarna mot honom.

På väg dit sa Minou att hon skulle klappa och gosa med Rasmus, Lukas strax 4-månaders lillebror. "Lukas får låna syster", tyckte hon.

Det var väldigt givmilt för att vara Minou. Hon brukar inte vilja låna ut annars ;-)

Ja just det! Så fick Minou rida på senaste tillskottet i Thulin-klanen. Copper heter han, en kaxig lite shetlandskille. Han skötte sig dock när barnen skulle rida. Jenny ville prova den nya sadeln så Lukas fick rida först med en rymdhjälm ridhjälm på sig.

Minou lånade en cykelhjälm och vägrade sluta rida.

Efter två varv hade jag förbarmande med Jenny och lyfte av Minou.

Sen har de tre hästar till där, Andreas mammas två och sen en tjej lite längre ner på gatan. Nu är det fullt anser jag. Fast de har avlivat Kosi *snyft* Världens härligaste hund och kastat in handduken.....

Den enda hund jag känt varit fullkomligt barnsäker.