Gammelmormor Liisa med Noelle och Minou

Amina, Minous moster, Minou med lidande blick (hon var ju tvungen att sitta still för fototagning) och jag.

Minou for runt i bubbelpoolen som en liten badboll, upp och ner i vattnet och vi fick skrika till henne "gååå, spring inte du kan trilla! Gååå nu"

Ändå trillade hon två gånger.

Tusenfotingen de fick i julklapp, gillar de båda två. Hjälptes åt att trycka på knapparna och bläddra på bilderna.

Det var kul att vara nere i Borås igen och träffa min mamma och mormor och halvsyrran Amina på elva år.

Minou fullkomligt avgudar Amina och vägrar vara mer än 15 cm från henne.

Vi har bott på hotell och käkat frukostbuffé där. Allt har gått bra, Noelle har somnat och sovit hela natten. Då gör det inte så mycket att hon velat vara vaken nån timme på kvällen.

Morsan, mormor och Amina satt barnvakt igår när jag och Jonas gick ut och käkade tapas och sen gick på bio. Vi såg "skräckisen" Twilight, som verkligen inte var en skräckis. Skulle snarare kalla den för romantisk vampyraction. High-school-tjej blir kär i kille som visar sig vara vampyr (han ser ut som en vampyr, beter sig som en vampyr men ingen på skolan tror han är vampyr, hhmm). Han blir kär i henne också och den är som en fjortis-goth-film och alla sextonåringar vill ha en alldeles egen vampyrkille.

Innan vi gick ut, badade vi bubbelpool uppe på spa-avdelningen, jag, Jonas, Minou och Amina. De gånger vi badat bubbelpool där har det alltid varit tomt, samma den här gången. Minou såg ut som en röd kräfta efter en stund och hoppade ner i vattnet utan att fundera över om hon kunde simma eller ej (finns det nån åldersgräns på bubbelbadande?).

Det var lite läskigt att komma in på uppvaket och se Minou i upplösningstillstånd med blod i ansiktet och på sjukhus-skjortan

Och så var det gjort!

Det gick bra att sätta på emlaplåsterna, hon lät dem sitta kvar så vi behövde inte ta på henne några vantar.

Det var lite annorlunda på avdelningen på Ks mot hur det gick till inför Noelles operation på Huddinge.

När vi kom in fanns ingen sköterska där, klockan gick och jag blev nervös att jag missförstått att vi skulle till avdelningen först. Jag ringde på mobilen och då kom de!

Vi fick inget rum utan de rullade ut Minous säng i korridoren, där skulle jag klä av henne allt utom blöjan. Jag frågade var jag skulle låsa in våra väskor och sköterskan såg helt oförstående ut. Jag förklarade lite bättre att jag menade våra väskor med grejer som vi skulle ha på avdelningen efter operationen. Hon såg fortfarande oförstående ut. Till sist trillade kronan ner och hon tog våra väskor och låste in dem nånstans för nu var det bråttom!

De rusade iväg med Minou i rullande sängen, Minou ropade efter mig och jag fick försöka hänga på. Hon ville se mig hela tiden men var inte orolig. Jag skojade med henne och sa att "vilken häftig säng som rullar, en sån har du inte hemma, osv".

Nere på narkosen fick Minou sitta i mitt knä när sköterskorna försökte sätta en infart i handryggen och hon började gråta när de höll fast henne. Hon kände inget men hon tyckte det var läskigt. Efter ett tag när de fortfarande inte var i närheten att lyckas sa jag åt dem att sluta. Hon fick medicinen i rumpan istället och det gick bättre.

En stund senare var Minou väldigt groggy och jag fattade ännu mindre än vanligt vad hon sa.

När jag fått på mig skyddskläder och mössa, vilket Minou tyckte var väldigt roligt, bar det av in på operationsrummet. Hon babblade på hela tiden och visade hur hon skulle andas i masken. När det var dags att andas i masken gick det bra så länge det inte var nån slang inkopplad i den. Hon ville inte när det väl var på riktigt. Till slut blev det lite brottningsmatch och jag försökte lugna henne och så somnade hon.

Operationen skulle ta ca en timme och de skulle ringa när hon var på uppvaket. Jag köpte en macka och drack kaffe och läste en bok så länge. Hade försäkerhetsskull satt mobilen på larm så jag inte skulle behöva kolla hela tiden vad klockan var. En kvart innan gick jag och hämtade Minous docka på avdelningen (vi skulle bo i ett rum med tre barn till med föräldrar) och satte mig precis utanför uppvaket.

När de ringde var jag där på mindre än en minut och det var tur för när jag kom in ser jag en sköterska sitter i Minous säng och håller fast henne för hon försöker slita sig loss och gråter och var förvirrad.

När hon fick syn på mig så räckte det att jag tog upp henne och kramade henne så lugnade hon ner sig. Jag fick lägga mig i sängen med Minou ovanpå och krama henne en stund innan hon kom till sans igen. Det var en syn att komma in och se Minou kämpa emot, blodig i ansiktet och på sjukhusskjortan...

Hon hade fått en infart i foten istället, men medan hon kämpade lyckades hon sparka ur den och det var synd ifall hon skulle behöva mer smärtstillande.

Jag ville inte att de skulle försöka sätta en ny medan hon var så uppjagad, men de satte på två emlaplåster på foten ifall det skulle behövas senare.

En timme senare var hon glad men trött och babblade på som vanligt. När vi kom upp på avdelningen ordnade vi vår hörna av rummet. Hon hade sin säng, jag en bäddsäng, det fanns en tv med svtB (barnkanalen) och hon fick hur mycket isglass hon ville, sa sköterskorna.

När vi gick ut till dagrummet (med lite mer leksaker och en julgran!) sa Minou "macka" och hon fick lite pyttipanna som hon hann äta upp halvvägs innan sköterskan insåg sitt misstag och gav Minou yoghurt istället.

Kall mat samma dag som operationen, skulle det vara, jag hade inte memorerat allt tyvärr.

Sen sov hon lunch i två timmar, Jonas skulle komma och hälsa på med Noelle senare för Minou började bli uttråkad, såpass pigg var hon!

När Jonas kom så hade vi hunnit prata med läkaren, han tittade på Minou och tyckte att vi kunde avvakta nån timme och sen åka hem om vi ville.

Det kändes helt okej så vi åkte hem allihop!

Vi gick till Minous dagis kl 15,30 för att titta på hennes luciafirande. De har övat och övat julsånger och det har vi märkt av hemma till den grad att vi inte behöver köpa någon julskiva.

Minou har gått runt och sjungit "tipp, tapp, tipp, tapp, ute ä mörkt å kallt", osv.

Det mer än duggregnade och jag var helt säker på att vi skulle vara inomhus, så Noelle fick ha klänning och strumpbyxor och jacka på sig. Eftersom det blev ute iallafall, så fick hon snällt sitta i vagnen under regnskyddet hela tiden, men det gick bra.

Luciatåget gick ut från avdelningen och in på gården, alla barnen vadade genom en jättepöl vid grinden så de fina lucialinnena var dygnsura halvägs upp vid knäna. Alla var jätteduktiga och sjöng och ingen grinade eller sprang till sina föräldrar. Minou skulle ha lucialinne och glitter som skärp och glitter i håret.

När hon kom ut hade hon lucialinne, tomteluva och någons annans ljus i handen :-)

Hemma fortsatte vi lusse-firandet

De distraherade henne medan de skickade ut signaler via datorn, för att se om hon reagerade på ljudet. Ofta får man ingen reaktion alls, men mönsterbebis som hon är så klarade hon testet bättre än "vanliga" barn ;-)

De tog fram leksaker som väsnades en hel del för att hitta Noelles "smärtgräns". Får inte börja med för högt ljud från början, men tillräckligt för att hon ska kunna höra något alls

Nu har hon en sorts klämma runt örat för att hålla den på plats, iom öroninflammationen så är det lite taskigt att trycka in en propp i örat som det kommer vara senare. Hon har även processorn sitter fast i tröjan nu i början, när hon är så liten.

Så här ser det ut i närbild. Det ser jättestort ut nu när hon är bebis, men hon kommer växa ikapp och så vänjer man sig.

Sen har jag fotat jättenära också :-)

Visst valde Jonas en fin röd färg? Jag ville fega och ta en kärring-beige...

Andreas badade Minou igår innan det var dags för Biohazard-spelningen. Minou är helt galen i honom, som jag skrivit förut. Det är "Dea, Dea" så fort man börjar prata om honom. Igår var han, Minou och Jonas på Mullemeck-parken i Järvastaden.

Har inte varit där själv, men de berättade att det finns ett kök med kastruller och sånt, en bil med lysen man kan tända och ett flygplan som man kan använda tutan i. Igår fick Andreas natta Minou och det är nästan ett måste när han är här! Idag slapp han eftersom han skulle åka hem efter spelningen, då skulle nog Minou bli ledsen om han inte var kvar på morgonen så de sa hejdå så tog Jonas nattningen.

När Minou gått och lagt sig, konfiskerade Noelle Andreas :-)

Natten som var, har varit lite lugnare. Nattningen gick sådär, Noelle var jääättetrött hann nästan inte få i henne vällingen och somnade som en stock. Sen vaknade hon mindre än en timme senare och skrek.

Fick vara vaken i soffan och vi försökte gunga henne till sömns. Till sist gick det att lägga henne i spjälsängen utan allt för stora protester.

Hon vrålade till en gång men då hade hon tappat nappen.

Vi gick och lade oss tidigt och förberedde oss på en jobbig natt. Jonas struntade i Biohazardspelningen, han insåg att med spelning och jobbig natt skulle det bli svårt att ta sig till jobbet!

Noelle sov fram till kl 3 då fick hon Ipren och jag hade tänkt att bara ge henne vatten, men hittade inte vattenflaskan - då fick det bli välling iallafall...

Hon drack knappt 120 ml så vatten hade räckt. Sen sov hon till kl 7, så natten blev trots allt bra både för henne och oss.

Igår blev en likadan kväll som innan. Det gick inte att lägga Noelle. Hon var jättetrött, men ville inte ha välling och hon somnade när man gungade henne i famnen. Så fort jag försökte lägga ner henne i sängen vaknade hon direkt.

Fotade Noelle när hon satt ordentligt. Hon har övat upp balansen så hon trillar inte så lätt som om hon lärt sig sitta tidigare

Andreas, farmor och farfar kom förbi på eftermiddagen igår. De skjutsade över Andreas, han och Jonas ska/skulle gå på  Biohazard ikväll och vi försökte kolla på film igår.

En spansk skräckis jag velat se länge, "the orphanage", och det var bra med alla Noelle-avbrott för min del så jag blev inte så uppskrämd av filmen ;-)

Noelle vaknade och var ledsen hela natten fram till kl 3, då åkte jag med henne till akuten. Första gången jag körde vår nya bil som råkade bli en automat. Smart att premiärköra kl 3 när man är som mest alert. Det gick bra iallafall (har fått för mig att mina ben kommer få eget liv och stampa till på "kopplingen" som då kommer vara bromspedalen=tvärnit)

Hon somnade i bilen en stund. När hon vaknade var hon nöjd och grät inte längre. Grät inte på hela tiden vi var där. Det gick rätt fort på akuten, kollade tempen igen och sen kom läkaren.

Hon kollade pappren och sa "jag ser att ni var här igår och hon fick antibiotika. Det är ju en öroninfektion, klart hon har ont!"

Typ nåt sånt sa hon. Ja vad korkat av mig att åka in med henne när hon har haft öroninfektioner tidigare och aldrig varit så här påverkad!

Och att hon opererades för mindre än tre veckors sedan och sen har ont i just det örat!

Korkade morsa va, vilken hönsmamma... När jag börjar jobba igen, kommer jag vara betydligt mer ödmjuk än tidigare när det gäller barnfrågor (jobbar på receptfria sedan på apoteket)

När vi kom hem började det igen, men jag gav henne Ipren och la ännu tjockare böcker under sängen än vad som redan låg där.

Hon gnällde fortfarande men var tyst någon minut mellan varven. Tidigare eskalerade det när jag la ner henne och hon jagade upp sig.

Till slut somnade hon, då var klockan ca 5 nånting.

PS Har lagt in en bild på M&N under inlägget "fönsterbyte" också

De här dagarna gick fort!

Tisdags kväll åkte vi hem till farmor och farfar i Västerås, så Jonas skulle få flytta möblerna i lugn och ro inför fönsterbyte.

Jag och Minou sov i bäddsoffan och Noelle i resesängen. Båda somnade i bilen (vi bytte bil med dem så vi hade våran till Västerås, för att slippa plocka ur bilbarnstolarna) och det tog en stund att natta om Minou. Noelle ville vara vaken en stund och busa i sängen, så jag somnade före henne.

Hon vaknade inte förrän vid femtiden på morgonen och då vaknade Minou också. När jag lyfte upp henne ur sängen för att ge henne vällingen så visade det sig att hon gjort på sig. Minou ville absolut inte ligga kvar och vänta på oss utan följde med på toaletten och var klarvaken. När hon såg att lillasyster fick ny blöja så drog hon av sig sin och ville sitta på toaletten och få en ny blöja hon med.

Jag tänkte att om hon anser att det är morgon nu då dör jag!

Men efter Noelles vällingdrickande så somnade vi alla om till slut och vaknade inte förrän 7,40! Jättetur för mig :-)

Dagen gick jättefort, farfar hade ledig dag från jobbet och var hemma med oss. Vi gick ut till lekplatsen med Minou och Noelle sov fm i vagnen. När vi kom hem för att äta lunch, sov Noelle fortfarande. Vi hann alla äta klart och Minou sova lunch en bra stund innan Noelle vaknade och då var hon sjöblöt. Hade ju sovit med overallen på sig hela tiden, hon sover bäst när hon är dygnsur ;-)

Sen var det dags för mellanmål, hämta farmor utanför jobbet och åka hem igen - snabbvisit!

Väl hemma så fixade jag mig iordning och stack för att träffa kompisarna på El Toro i Sumpan. Vi hade trevligt och käkade tapas och jag var den enda som drack vin med alkohol i. Veronica och Anna körde och Ida är gravid, så det blev en lugn kväll. Sen lyckas ju jag glömma vad det är för dag och tror att det är helg bara för att man gör nåt roligt på en veckodag...

Farmor och farfar satt barnvakt och tjejerna sov när jag kom hem vid 22-tiden. Jonas har jag inte hunnit prata så mycket med än, för när vi kom hem fixade han middag och sen stack ju jag. Han kom hem vid 00-tiden tror jag, då sov jag. Sen imorse så stack han ganska snart efter att vi gått upp.

Får prata mer ikväll :-)